Personlarm för lager och logistik

Typiska riskmoment i lagermiljö

• Arbete på höjd, vid ställage och med plocktruck.
• Trucktrafik och samtidig gångtrafik i samma stråk.
• Tunga lyft och manuell hantering med klämrisk.
• Ensamarbete vid tidiga morgnar, kvällar, nätter och helger.
• Yttre områden, lastkajer och chaufförsmottagning där utomstående rör sig.
• Kyl- och fryslager där en olycka snabbt blir allvarlig.

Varför tiden är avgörande

Vid en olycka avgörs mycket av hur snabbt någon kommer fram. Den som ligger skadad kan sällan förklara var i lokalen den befinner sig, och i en byggnad på tiotusentals kvadratmeter är det skillnaden mellan minuter och kvartar.

Därför innehåller varje larm en position. Mottagaren behöver inte leta – informationen finns i SMS:et.

Så används Safe Button på ett lager

Bygg rutinen kring larmet

• Kartlägg vilka pass som innebär ensamarbete – planerat och oplanerat.
• Bestäm vad mottagaren ska göra: åka dit, ringa upp eller kontakta 112.
• Kartlägg platser med dålig mobiltäckning och besluta vad som gäller där.
• Testa larmet vid skyddsrond så att alla känner igen signalen.
• Introducera larmet för inhyrd personal och vikarier innan första ensampasset.
• Följ upp tillbud, även de som slutade väl.

Begränsningar vi är tydliga med

Safe Button kräver mobiltäckning, batteri och att telefonen är åtkomlig. Appen är inte en larmcentral och ersätter inte 112. Vid akut fara eller allvarlig olycka ska 112 alltid ringas.

Vi lovar inga svarstider och gör inga anspråk på certifieringar. Det larmet tillför är att rätt personer får veta att något hänt, och exakt var.

Enkelt att rulla ut

Ni köper licenser efter antal medarbetare och betalar med kort eller mot faktura. Efter godkänd betalning får ni aktiveringsinformation, och varje medarbetare aktiverar sin licens med en kod. Ingen hårdvara ska köpas in, laddas eller inventeras.

Riskbilden på ett lager

Ett lager är sällan farligt i sig, men det innehåller många moment där en olycka blir allvarlig just för att ingen ser den. Fall från stege eller lastkaj, klämskador, truckincidenter och akut sjukdom är exempel där tiden till hjälp avgör utfallet.

Lägg till nattskift, långa gångar mellan ställagen, kyl- och fryslager där mobiltäckningen kan vara sämre och externa chaufförer som rör sig i lokalen. Det är i den vardagen ett personlarm ska fungera – inte i ett testrum.

• Ensamma pass vid öppning, stängning och nattskift.
• Arbete på höjd i ställage och vid plockning.
• Truck- och transportvägar med begränsad sikt.
• Lastkaj och yttre områden utanför bemannade delar.
• Kyl- och fryslager där personal arbetar avskilt.
• Besökande chaufförer och tillfällig personal.

Mottagarled på natten

Den vanligaste bristen är inte tekniken utan mottagarledet. Ett larm som går till en skiftledare som slutade för två år sedan hjälper ingen. Sätt namn per skift, inte per funktion, och alltid en reserv.

Bestäm också vad mottagaren ska göra: ringa upp, gå till positionen eller larma 112. På natten, när lagret kanske bemannas av två personer, behöver ni dessutom veta vem utanför byggnaden som kontaktas om ingen svarar.

Testa larmet i de delar av lokalen där ni misstänker sämre täckning, och skriv ned vad ni kommer fram till. Där tekniken inte räcker behövs en kompletterande rutin, till exempel avstämning per telefon vid bestämda tider.