Personlarm för hemtjänst och omsorg

En arbetsdag med många miljöer och lite marginal

Till skillnad från många andra yrken sker en stor del av arbetet i hemtjänst och omsorg i utrymmen som verksamheten inte råder över. Det är brukarens hem, med brukarens möbler, husdjur, anhöriga och eventuella besökare. Personalen anpassar sig till den miljön varje gång, flera gånger per pass.

Schemat är ofta tätt lagt, vilket betyder att tiden för att reagera på något oväntat är begränsad. Ett besök som normalt tar tjugo minuter kan plötsligt kräva betydligt längre tid om brukaren mår sämre än väntat, om en anhörig är upprörd, eller om något annat gör att situationen känns fel.

Riskerna är olika till sin karaktär

Det är lätt att prata om säkerhet i hemtjänsten som en enda fråga, men riskerna skiljer sig åt och kräver delvis olika svar.

• Hot och aggressivt beteende, från en brukare med kognitiv svikt, en person i affekt eller en anhörig i en pressad situation.
• Fall och olyckor som drabbar personalen själv, till exempel i en trång eller dåligt upplyst bostad.
• Akut sjukdom hos personalen, som gör att man plötsligt inte längre kan larma på egen hand med rösten.
• Situationer som eskalerar snabbt och där det inte finns tid att ringa och förklara var man befinner sig.

Ensamarbete i brukarens hem

Det som gör hemtjänst särskilt utsatt är kombinationen av ensamarbete och en miljö som personalen inte kontrollerar. I en vanlig arbetsplats kan en kollega höra att något är fel. I ett hembesök finns sällan den möjligheten.

Ett personlarm som kan utlösas snabbt, utan att man behöver hålla i telefonen och slå ett nummer, är därför särskilt värdefullt i den här typen av arbete. Med Safe Button räcker ett tryck för att starta en kraftfull larmsignal, spela in ljudet från platsen och skicka ett SMS med den exakta GPS-positionen till de mottagare som verksamheten har utsett i förväg.

Position när man rör sig mellan adresser

En särskild utmaning i hemtjänsten är att personalen ständigt förflyttar sig. Ett larm som saknar position tvingar mottagaren att gissa eller ringa runt för att förstå var medarbetaren befinner sig, vilket kostar värdefull tid.

Genom att larmet skickar exakt GPS-position tillsammans med SMS:et vet mottagaren omedelbart vilken adress det gäller, även om den avviker från schemat. Det är särskilt viktigt vid akuta hembesök eller när ett besök har dragit ut på tiden och personalen befinner sig någon annanstans än planerat.

Vem tar emot larmet?

Ett larm gör ingen nytta om ingen vet att de förväntas agera på det. Därför behöver varje verksamhet bestämma, i förväg och skriftligt, vem som är mottagare vid olika tider på dygnet.

• Dagtid kan mottagaren vara en kollega i närområdet eller en teamledare med överblick.
• Kvällar, nätter och helger kan kräva en jourfunktion eftersom färre kollegor är i tjänst samtidigt.
• Det bör alltid finnas en reserv om den ordinarie mottagaren är upptagen eller inte svarar.
• Rutinen ska beskriva vad mottagaren faktiskt gör: ringa upp, åka till platsen eller kontakta 112.

Integritet och respekt för brukaren

Ett personlarm i hemtjänsten handlar om personalens säkerhet, inte om att övervaka brukaren. Det är en viktig skillnad att vara tydlig med, både internt och gentemot brukare och anhöriga.

Öppenhet kring vad larmet gör underlättar för alla parter. Personalen ska veta exakt vad som händer när larmet trycks in – att en larmsignal hörs, att ljudet spelas in och att positionen skickas till utsedda mottagare. Brukare och anhöriga mår i regel bättre av att förstå att larmet är till för personalens trygghet i arbetet, inte en form av kontroll av brukaren.

Safe Button ersätter inte 112. Vid akut fara, pågående hot eller allvarlig sjukdom ska 112 alltid kontaktas, oavsett om personallarmet också används.

Rutiner och test i vardagen

Ett larm som fungerar tekniskt men aldrig testas i praktiken riskerar att sluta göra nytta utan att någon märker det förrän det är för sent. Testning bör därför vara en återkommande, schemalagd uppgift och inte något som sker en gång vid införandet.

• Låt varje medarbetare prova larmet innan det räknas som infört, inklusive vikarier.
• Testa mottagarledet, även vid obekväma tider som natt och helg.
• Uppdatera mottagarlistan när personal byter roll, slutar eller är ledig under en period.
• Ta upp larmrutinen som en del av introduktionen för alla nyanställda och vikarier.

Att införa larm i en kommunal eller privat verksamhet

Hemtjänst och omsorg drivs både i kommunal och privat regi, ofta med hög personalomsättning och många vikarier under kortare perioder. Det ställer krav på att införandet av larm blir enkelt att skala och enkelt att förklara.

Ett vanligt och realistiskt tillvägagångssätt är att börja i en avgränsad enhet eller ett team, låta den utvärdera rutinen under en period och sedan bredda till fler enheter när mottagarled och rutiner visat sig fungera. Safe Button säljs som licenser till företag och kommuner, och aktiveras med en kod direkt i medarbetarens mobiltelefon, utan separata användarkonton eller extra hårdvara att hålla reda på. Det gör det enklare att hantera vikarier och timanställda som kommer in med kort varsel.

Uppföljning av tillbud

Varje gång ett larm används, eller ett tillbud inträffar utan att larmet hann utlösas, är det värt att gå igenom vad som hände. Det ger verksamheten kunskap om var riskerna är som störst och om rutinerna faktiskt fungerade som tänkt.

En enkel struktur för uppföljning – vad hände, hur agerade mottagaren, vad fungerade och vad borde ändras – gör att erfarenheter från enskilda händelser kommer hela verksamheten till godo, i stället för att stanna hos den enskilda medarbetaren.